Fanny, Rosa ochTorbjörn.

Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och genusvetare vid Stockholms Universitet. År 2004 kom hennes doktorsavhandling ”I en klass för sig” om flickor från två gymnasieklasser och deras syn på genus och sexualitet. Den gavs ut och fick stor uppmärksamhet.I boken ”Rosa – Den Farliga Färgen” från 2011 behandlas den rosa färgen från många olika infallsvinklar och perspektiv. Det är – förstås – en lärd skrift med minst 250 litteraturreferenser, notapparat och redovisning av ett antal intervjuer med kvinnor, män, barn och föräldrar och deras relation till och syn på färgen rosa.

I inledningen skriver Fanny: ”Skulle rosa vara farligt? En småflicksfärg som snarast för tankarna till något ofarligt, kvinnligt, barnsligt och fjolligt. Eller kanske till det mjuka, söta, sårbara, ytliga eller vackra.
Samtidigt är det många som upplever rosa som skrämmande, störande och stötande. Som värjer sig mot den rosa färgen med ord som ful, fel eller till och med äcklig.
Som färg betraktad förefaller rosa vara alldeles särskilt laddad.
Den här boken är ett försök att ta reda på varför”.

Färgen rosas starka laddning har främst samband med dess starka koppling till kvinnlighet och till en särskild sorts småflicksaktig kvinnlighet som har ett drag av att vara lite löjlig.
Ur mannens synpunkt har rosa kopplingar till homosexualitet – de homosexuella lägerfångarna under nazismen fick en rosa triangel som markör, något som senare har tagits upp av gayrörelsen som vände på triangeln och använde den som markör för sin kamp – till den femininitet som sammankopplas med homosexualitet. Graden av avståndstagande till färgen rosa –det förlöjligande och den avsky som kan visas – har säkert ett samband med graden av homofobi – inte bara det som enskilda människor uttrycker utan också hela samhällets syn.

Vi har vant oss vid att betrakta denna koppling till det feminina som naturlig och självklar.

Fanny visar i sin bok att så har det inte alltid varit: ” I västvärlden är det först runt 1950-talet som rosa börjar användas som kvinnomarkör. Innan dess var färgen snarast manligt kodad, den betraktades som en variant av rött, som i sin tur symboliserade styrka, blod och krigiskhet.”
”Omkring första och andra världskrigen kom emellertid de blå och rosa färgerna att gradvis byta plats. Blått associerades alltmer med soldaternas uniformer, med armén och krig, och blev därmed ett tecken på manlighet. Varför rosa blev en kvinnligt kodad färg är däremot oklart. Språkvetaren Veronika Koller föreslår att rosa, som ju redan uppfattades som den blå färgens motpol, helt enkelt fick symbolisera kvinnlighet när blått blivit manligt. På så sätt blev könspolariseringen intakt. Forskare menar nämligen att den estetiska könsuppdelningen successivt förstärks i och med industrialismens och borgarklassens framväxt från 1700-talet och framåt.
En annan möjlig förklaring är konsumtionssamhällets intåg och den ökade kommersialiseringen av barnklädesindustrin resulterade i en ökad könsuppdelning.”

Här har vi fått några trådar som förklaring till varför färgen rosa blev så utpräglat kvinnligt kodad. Men varför så laddad?

I Fannys bok är det underliggande temat att detta har samband med könsmaktordningen i samhället och med den starka heterosexuella normen som präglar relationen mellan det kvinnliga och manliga och hur det uttrycks i vår kultur.

Här finns i boken mycket intressant att lära sig och fundera över. Boken blev ju också uppmärksammad och livligt debatterad när den kom ut.

Dock – vissa män klär sig (på ett begränsat sätt) ändå i den rosa färgen trots dess starka koppling till kvinnlighet. I boken uppmärksammas och intervjuas några män som klär sig i rosa skjorta eller byxor.

Vi har tidigare i denna blogg berört varför män klär sig i dämpade, gärna mörka färger som norm – dagens män har fortfarande något som en forskare kallat chromofobi – färgskräck.

I Fannys bok finns mycket intressant att ta del om när det gäller kopplingen mellan manlighet och färgen rosa. Jag citerar ett stycke: ”Och här får jag anledning att återvända till de män jag intervjuat, som alla har olika relationer till och erfarenheter av färgen rosa. För vissa är det en färg som huvudsakligen signalerar framgång och överklass, för andra en färg som markerar manlig homosexualitet. De flesta av dem beskriver emellertid rosa som ett redskap för att framstå som självständiga, originella, moderna, nya män för vilka vissa aspekter av kvinnlighet är både begärliga och oproblematiska”.

I raden av Utstyrslar som jag visat mig i här på bloggen kan vi se att jag använder färg som stilskapande element – och då gärna klara, tydliga färger komponerade i hela dressar. Vi har kunnat se rött, gult, orange, flera nyanser av blått, svart, vitt och grått.

Dandyn är ju – det är nästan innebörden av begreppet dandy – en oppositionell normbrytare.
Jag har visat mig i Dressar som jag i dagens Stockholm inte kan se någon annan bära; det är en slags opposition mot rådande klädkod med dess manliga chromofobi – det utmanar, påverkar förhoppningsvis och inte minst – det väcker uppmärksamhet. Jag får mycket beröm för att det är stiligt – men kanske än mer för att jag vågar! Uppmärksamhet och bekräftelse är naturligtvis det som utgör drivkrafterna bakom.

Denna gång har jag gått hela vägen med Rosa. Även för en sådan ”vågad” och risktagande person som jag innebär detta en utmaning. Färgens laddning är så stark – även för mig – att det krävs eftertanke för att genomföra det ”rosa projektet”.

Jag ber lite om ursäkt och kryper gärna bakom en intellektuell fasad där studiet av Fannys lärda bok blir ett slags alibi för att få tänja på gränserna.

Dock – jag tycker rosa är vackert, och jag tycker jag är stilig i min rosa utstyrsel – men jag tänker mig rätt noga för – tillfälle, sammanhang – innan jag vågar klä mig i rosa.

Men ju fler som överskrider godtyckliga könsgränser – ju fler kommer lära sig uppskatta den rosa färgen för dess egna inneboende skönhetsegenskaper.

Veckans Utstyrsel

”Rose Symphony”

bild
    Rosa kläder har jag visat tidigare i bloggen. I avsnitt 2 ”Babys
 Dream” , i avsnitt 18 och 19 visar jag  ”Black&Rose”
     och i avsnitt 28 är det ”Summer Rose”.
    I anslutning till avsnittets tema går jag denna gång ”hela vägen”
    och visar en dress komponerad helt i rosa.
    Om man är man krävs det både ansträngning och uppfinnings-
    rikedom för att få tag i alla komponenterna i rosa.
    Skjortan från Dressman är i färgen ”rosewine” och efter letande
    på nätet fick jag tag i ett par byxor i nära nog samma nyans. Till
    detta bär jag min fina italienska rosa kavaj som jag hittat på
    second-hand.
    Rosa är ju många olika nyanser – byxorna och skjortan är ju
    ganska dämpat rosa i en nyans jag skulle kalla ”gammelrosa”.
    Det mer dämpat rosa är måhända lite mer manligt och lite
    mindre utmanande.
    Till detta har jag lagt till lysande ceriserosa slips med näsduk,
    lika lysande cerise skor från Adidas, cerise strumpor och rosa
    klocka fullbordar kompositionen.
    Tycker själv att kompositionen blev estetiskt tilltalade och att
    jag blev stilig.
    Det tyckte också mina Slanka Ladies – men det säger dom
    väl bara….
bildbild